torsdag 29 januari 2009

Dessa jävla nätter

Det är morgon. Efter ännu en helvetes natt. När ska det vända? När ska vi få en normal natt? Ge mig ett svar och jag kan stå ut ett tag till... Förra helgen tyckte vi att vi hade fått lite ordning på dessa tvillingar under natten. Vi lyckades t o m med att synka matningen under natten och de somnade relativt lätt om, om än inte i spjälsängen. Men ändå. Men sen dess är ingenting sig likt.

Våra underbara tvillingar sover som stockar på dagarna och när klockan börjar närma sig kl 21 på kvällen är det som att trycka på en ON-knapp och de fyra ögonen lyser som röda stoppljus i våra ögon. Min man och jag är då som tröttast och längtar bara efter att få sova. Man har kämpat på hela dagen, mot tröttheten och längtar efter nattens vila. Men icke då.

Vår stora tjej lägger vi vid 20.00. Innan tvillingarna kom så somnade hon på 5 min. Nu ligger hon vaken i sängen fram till 22.00. Jag tror hon ligger och funderar över vad det egentligen är som har hänt i hennes familj. Eller så får hon lyssna på tvillingarnas vrål på kvällarna och då kan man ju förstå att det inte är lätt att somna. Hon envisas om att lyssna på Pippi-saga på högsta volym. Hon vill ha mjölk på nappflaska. Både en, två ibland tre gånger per natt.

Igår somnade Signe vackert i spjälsängen, strax efter 21.00. Som en docka. Som hon brukar göra. Ebbe låg och grymtade som en grisfarm bredvid sin pappa. Inte helt övertygad om att sova. Men han sover oroligt fram till 23.30, får mat igen och somnar om i spjälsängen.

01.13. Signe grymtar efter mat. Härligt tänkte jag. Hon har ju sovit i nästan 4 tim. Woaw. Detta verkar bli en bra natt trots allt. Hon sveper i sig en massa mat och långsamt öppnas hennes ögon. Inte tänker jag somna om, tänker Signe. Inte ens om mamma gosar med mig, gungar mig eller vad hon än gör. Jag flyttar med täcke och kudde in i vardagsrummet för att inte väcka och störa min man. Jag tror klockan hinner bli 03.30 innan hon somnar in... Vaknar 04.00 av att min man är uppe med Ebbe men somnar om.

Vaknar 06.15 av en grtåtande och högt gnällande 2,5 åring... Hjälp, tänker jag. Det enda jag tänker är: jag bara måste få henne att somna om. Hon vill sova med mig i soffan. Börjar gnälla, ännu högre, om att hon vill se på teve. Jag säger att det är mitt i natten och att vi ska sova mera. Hon börjar nu nästan skrika. Jag flyttar snabbt över Signe till vårt sovrum och lägger mig ner och kramar om vår stora dotter i soffan. Efter en stund lugnar hon sig och vi båda somnar om.

Vaknar 07.35. Nu är det banne mig dags att gå upp om vi över huvud taget ska hinna iväg till dagis... I detta läge skulle jag göra vad som helst för att sova 1 timme till. Tvillingarna sover. Djupt.

Varför är det på detta viset? Hur länge ska man orka med dessa nätter? om jag bara kunde få svaret så skulle jag orka ett tag till. Men just nu känns allt hopplöst. Det är inte ordning på någonting.

2 kommentarer:

Lindas värld sa...

Japp, våra är födda den 8 december. Era nätter låter riktigt tunga!! Vår stora tjej hon är 2 år och 5 månader. Hon går och lägger sig kl.19 sover oftast bra. Vi somnar oftast strax efter 23, då är jag helt slut! Inatt när tvillingarna sov gott så vaknade givetvis Maja med ett MAMMA!! BYTA MIN BLÖJA!!! Givetvis väckte hon både Sigge o Svea. Jag ammar liggandes på nätterna och somnar om medan de äter, även de somnar, vilket inte är så kul för de äter sig inte mätta då utan vill snart ha mat igen!! Ha en bra dag och hoppas att du får vila lite!!

Johanna sa...

Anki! Låter frustrerande. Men du, igår läste jag i DN om en mamma som skulle föda 7lingar. Sen visade det sig att det var 8 bäbisar i magen.. Hur är det möjligt? hur som helst lär de ha rätt stressiga nätter nu!